Denna uppsats Àr en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier pÄverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie sÄ har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier Àr hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes Àr för att det Àr Äterkommande i litteraturen och framhÄlls och har framhÄllits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av Àmnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien Àr inspirerad av.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de anvÀnder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lÀrande.MetodI vÄr studie har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för att nÄ fram till ett resultat som har relevans för vÄrt syfte. Fenomenografi har anvÀnts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju anvÀnts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i tvÄ skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvÄrdnadsarbetet. Ytterligare frÄgestÀllning som författarna ville fÄ besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som anvÀndes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda pÄ informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta Ästadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor pÄ tvÄ avdelningar pÄ UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka och beskriva vilka faktorer som frÀmjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgÄngspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med Ätta elever och tvÄ lÀrare pÄ enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in pÄ gymnasietB) Yttre motivation frÄn förÀldrar eller nÄgon annanC) FörstÄelse som motivationD) SjÀlvförtroende som motivationE) Logisk tÀnkande och praktisk matematik som motivationUtifrÄn undersökningen kom jag fram till att betyg Àr en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lÀrarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lÀraresuppfattningar Àr att förstÄelse och förÀldrarnas pÄverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att Àndra sin uppfattning om nÄgonting. Vi Àndrar ofta vÄrt sÀtt att se pÄ nÄgonting i vÄr omvÀrld pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare. Jag minns sjÀlv nÀr jag gick i grundskolan och Àndrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svÄrt att förstÄ och att jag aldrig skulle kunna rÀkna till 100. Min uppfattning Àndrades nÀr jag upptÀckte hur tallinjen Àr uppbyggd och att den Àr enkel nÀr du vÀl kan den.

I denna studie har vi intresserat oss för hjÀrnans hÀlsa och inlÀrning. Genom att ha bra strategier för lÀrande och goda vanor för att mÄ bra kan vi pÄverka bÄde vÄra kroppar och vÄra hjÀrnor. Vi kan anvÀnda oss av strategier som fÄr vÄr hjÀrna att mÄ bra och arbeta bra. För att lÀra sig om detta har elever pÄ Kattegattgymnasiet fÄtt delta i ett projekt som heter HjÀrngym. VÄrt syfte Àr att undersöka hur eleverna som fÄtt delta i projektet upplevt att det har pÄverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av Ätta elever som deltagit i projektet HjÀrngym.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Studiens syfte sökte svar pÄ om det gÄr att se kvalitativt skilda sÀtt hos studenter att sjÀlva beskriva sitt eget lÀrande pÄ gymnasienivÄ. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrÄn Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som gÄr ut pÄ att endast stÀlla en frÄga till respondenterna. Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv pÄ svaren.Jag fann att den metodik som jag anvÀnde inte var tillrÀcklig för att sÀkerstÀlla validiteten i den empiri som insamlades. NÄgot som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som Àr vÀsentlig för att kunna faststÀlla synvÀndor utifrÄn Ahlbergs metod. Metoden som i grunden Àr anpassad för studier pÄ universitetsstudenter under en hel praktikperiod, Àr möjligen inte lÀmplig att applicera pÄ gymnasieelever dÄ de inte uppnÄtt samma mognadsgrad.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.

DÄ aktivitet Àr ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det Àr betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förstÄelse för vad aktivitet innebÀr för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter frÄn tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter frÄn ett universitet i norra Sverige, fem frÄn vardera sjuksköterske-, lÀrar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillÀmpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfrÄga dÀr universitetsstudenterna ombads berÀtta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i tvÄ teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurs fem och sex uppfattar relationen mellan lÀsförstÄelse- och matematiksvÄrigheter samt hur de vÀljer att arbeta inom dessa omrÄden. Vi har Àven genom enkÀter hos dessa lÀrares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom lÀsförstÄelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgÄtt frÄn i denna rapport Àr fenomenografi som handlar om hur mÀnniskor uppfattar sin omvÀrld. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen Àr inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det sÄ kallade utfallsrummet och söker svaret pÄ frÄgestÀllningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier bestÄr av pedagogiskt förhÄllningssÀtt, lyckade exempel, svÄrigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning dÀr resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.